Val av internet

Att välja typ av internet kan vara ganska så svårt så här kommer en del riktlinjer och goda råd. Jag kommer inte att ta upp en specifik leverantör utan mera inrikta mig på olika tekniker och vad man bör tänka på.

Det viktigaste och nödvändigt är att ta reda på är vad vill jag göra med min internetuppkoppling.

• Hur tar du emot och skickar din mail. Finns en lokal mailserver eller används en operatör till detta.
• Använder du dig av internettelefoni (iptelefoni).
• Kopplas flera lokalkontor ihop med varandra.
• Vill du som användare komma åt informationen på din arbetsplats även när du inte är på plats.
• Använder du internetfunktioner när du reser eller vill vara rörlig.

När dessa frågor är besvarade kan man kasta sig över frågan vilken typ av anslutning som kan komma i fråga.

• ADSL/HDSL
  Den billigare varianten ADSL fungerar bra till flera användare att komma åt internet men blir långsamt om man ska komma åt information utifrån eftersom ADSL har en lägre hastighet för att skicka information i förhållande till att ta emot information. HDSL är et dyrare alternativ men fungerar bättre i dessa fall då hastigheten är samma åt båda hållen. HDSL kan bara skicka och ta emot 8 Mbit/s emedan ADSL tar emot 28 Mbit/s (teoretiskt max) och skickar i en hastighet av 1 Mbit/s (teoretiskt max). ADSL har en nackdel med att hastigheten blir sämre ju längre från Telefonstationen man befinner sig. Har man fler än tio anstälda eller vill ha en lokal webserver är detta inget bra alternativ. Har företaget IP telefoni måste det finnas flera ADSL abonnemang för att klara flera samtidiga samtal. 
• Ethernet
  Används oftast i kontor där även bostäder finns i samma byggnad. Detta alternativ är i genomsnitt ganska bra men uppkopplings allternativen ser väldigt olika ut och begränsningarna kan vara många. Ta alltid reda på all tillgänglig information. Brister eller saknas det information använd inte denna typ av uppkoppling.  
• Kabel TV
  Detta är ett alternativ till ADSL och kan användas där ADSL inte finns eller att avståndet är för långt till telestationen. Denna typ av uppkoppling kan kombineras med andra tjänster så som IP telefoni.
• Stadsnät
  Detta alternativ är väldigt användbart om företaget verkar lokalt. Detta brukar vara ett bra alternativ med en snabb uppkoppling till ett lägre pris. Om man vill komma åt information utifrån och är uppkopplad på stadsnätet är det lätt och smidigt. Nackdelen är när man lämnar stadsnätet. Det brukar finnas regler för hantering av web och fildelning vilket brukar innebära stora begränsningar. Stadsnäten släpper inte igenom alla funktioner som operatören kan erbjuda. 
• Mobilt bredband
  Fungerar som modem uppkopplingar fast i en snabbare version. Passar bra för personer som reser mycket i tjänsten. Denna typ av tjänst brukar vara ganska dyr specielt om man är utomlands.
• Fiber
  Detta är den ultimata lösningen för ett företag. Fiber är helt skalbart och kan använda hastigheter på över 100Gbit/s. Denna typ av uppkopling används till företag med mer än 10 personer samt i fall det finns lokalkontor utspridda i landet eller världen. Det går också och kombinera med de andra formerna av uppkopplingar som finns. All form av servers går att ansluta till fiber utan någon slags begränsning. Oftast brukar inte priset räknas ut på uppkopplingshastighet utan vilken mängd av information som sänds eller tas emot. Privata och företagsabonnemang skiljer sig väsentligt i funktion av olika tjänster.  

Vad är DNS

DNS (Domain Name System) är en funktion för att kunna tala om för en dator som är ansluten till ett nätverk tex internet om vad den ska göra när du skriver in en www adress i din webläsare. Alla datorer som är kopplade till internat har en unik adress precis som våra postadresser. På så vis kan andra datorer leta rätt på dig eller att du kan hitta den dator elller datorer du söker efter. Systemet kallas TCP/IP och använder sig av ett antal sifferkombinationer tex 217.25.32.148 vilket är WSR IT:s hemsida. Eftersom det är ganska knepigt att komma ihåg dessa sifferkombinationer och flera hemsidor kan ha samma adress används DNS. DNS översätter siffrorna till bokstäver så att man lätt kan se vart man hamnar på internet. det första i namnet är datorns namn eller smeknamn (många webhotell har flera namn på samma dator). Det andra är domännamnet och slutligen från vilket land domänen kom ifrån. www.wsr.se skulle då bli www=datornamn, wsr=domän och slutligen se=land. DNS servern letar upp vilken ip adress det är och skickar vidare till slutdestinationen. För att man ska kunna lagra en domän krävs det två DNS servrar. En DNS server fungerar som reserv i fall den första skulle stanna.